DEN TIONDE MANNEN Rotating Header Image

Livet

Multimodalitet

Jag är av den åsikten att om det ska vara bilder med i läromedel ska de tillföra något, inte för att testa om barnen fortfarande kan lösa uppgiften efter begreppsförvirringen som uppstår när bild och text inte hör ihop.

Multimodal?

Den här uppgiften fungerar fram till delfrågorna d och e, där facit på fråga d säger: 5 och 6, 10 och 12, 15 och 18 år, etc. Och på e: 6n och 5n.

Och det är nu problemen börjar för mig, bilden säger mig att om man är skallig och har ETT ljus i tårtan när man fyller år då har man i alla fall passerat 40, så ≈ +40 på formeln stämmer bättre tycker jag. Men det största problemet är egentligen själva inramningen, varför har de båda tagit så stor del av sin tårta själva? Vi får ingen bakgrundsinformation, men det känns som det är på en arbetsplats där avdelningen per automatik köper in en tårta till den som fyller år, och nu står Oskar och Frida där själva, inga andra har kommit för att sjunga för dem, det är därför de tar så stora bitar, för att medelst mat döva smärtan som växer i bröstet, det kallas vuxenmobbing, så nu har matematiklektionen växt till att omfatta SO/NO-ämnena också, ett viktigt värdegrundsarbete får ta sin början här också, hur man ska bete sig mot sin nästa, och att det är viktigt att studera hårt så man får bra betyg och en bra utbildning, för det ger friheten att när det ser ut så här på arbetsplatsen, ja då säger man upp sig och byter jobb.
Är det det här som kallas ämnesövergripande? Det är tur att jag har 5 terminer kvar för nu är begreppsförvirringen total.

Engelska 30 HP

Jag har på sista tiden ondgjort mig lite över att vi ska läsa 30 HP engelska, i resten av Sverige är det 15 HP på motsvarande utbildningar.
Det sker på bekostnad av bland annat de estetiska ämnena, och det är ju inte bara synd, det är även olyckligt, och inte får man något bra svar när man frågar lärare och lektorer, de hänvisar till att vi ska tala med ”Sektion lära”? Jag har fått något vagt svar om att den engelska institutionen har en sådan stark ställning att de kan diktera vilkoren lite på egen hand, jag förstår faktiskt ingenting, kanske dags att engagera sig i kåren?
Hursomhelst så är det kanske en viss vits med några av de 30 HP vi ska läsa, för detta hittade jag på Whiteboarden hemma, skrivet av mellanbattingen, och han går i 2:an, så lite mer avancerat än ”good morning”, ”my name is …” kanske det trotts allt blir.

Liket lever, men inte länge till verkar det som

Det var ett tag sedan det skrevs något på denna blogg, så om ingen annan än Ms Greenhouse (f/k/a Kricke) fortfarande läser så har jag mig bara själv att skylla.

Ligger o soffan och har rosfeber, sådant som äldre människor får, och det är väl så att nu när 40 närmar sig med stormsteg, så får man sälla sig till just gamlingarna.
Skulle titta på 2012 med John Cusack, inte för att filmen är så där jättebra, men det är skönt att se andra människor dö när man själv mår piss tycker jag, men på något vis vart det fel, för det finns en till film som heter 2012, och den är ungefär hur dålig som helst, med enda budskapet är att klimatförändringarna som pågår i hela världen egentligen är något som vi ska tacka Gud för, och där har du plotten: Gud Gud Gud, allt i en beige förpackning, och slutscenen när det står klart att det är Kristi återkomst man bevittnar blir man helt enkelt kräkfärdig, och eftersom jag är sjuk så går det bara att bota med mer mediciner, så i ett desperat försök att glömma filmen jag just snabbspolat mig igenom, självmedicinerar jag mig med; 1 Tradolan, 1 Stesolid, 1 Dalacin, 2 Alvedon, 2 Ipren, och så skölja ner allt med ett glas vatten med en CitrusTreo i, och svaret är: ja det fungerar, mediciner ska samverka, de får bättre effekt då.

Äntligen

Äntligen har båten kommit i sjön, 2 veckor innan seglingen börjar!  Men det räcker med en helg för att se vad man har glömt och vad som måste fixas, i år var det en osthyvel och en sönderfrusen vattenpump till köket, och det får man väl säga var en kort lista? Nytt för i år är en mera avspänd attityd till själva seglandet, mera fiska/grilla/äventyr i land tema,  för att i alla fall ett av barnen ska få lära sig gå på land.  Så i år så ska vi segla Mälaren och kanske en sväng ut i ytterskärgården (väl där är det ju lätt att svänga förbi Gotland, och är man på Gotland är det inte långt till Baltikum), vi får se var vi hamnar.


Så för att kunna genomföra detta, måste vi expeditionsutrusta oss med nytt tält, starkt nog att följa med på toppbestigning i Himalaya, och sandfärgat för den eventualiteten att vi måste ta oss igenom Kalahariöknen, men mest för att få slut på den eviga frågan om ett Hilleberg ska vara rött eller grönt: sand is the shit.


Och multifuelkök, för man vet ju inte om man kan få tag i rena bränslen här i Mälardalen, och reglerbart för att kunna finkoka, en del barn skulle säkert nöja sig med varma koppen, men mina frågar efter räkcrepes, och då är det bara att leverera.

Från årets premiärtur, Eskil i sitt rätta element, han stamklättrar som ingen annan jag har sett.

Bloggtorka

Hej alla fina människor

Bloggtorka är ju bara förnamnet på det som har drabbat mig, och nu när jag har varit föräldraledig i två veckor inser jag att det inte kommer att bli bättre i fortsättningen, jag är glad om jag, när klockan är ett, har fått på mig kläder för att med en lite gnutta värdighet åka och hämta den äldsta. Och så har man tidigare haft mage ett komma hem och undrat varför inte maten är klar, jag funderade på att ge Anna en medalj, fast det känns som sådant kungen sysslar med, och det är ju inte direkt något mervärde i en medalj, så jag bestämde mig för att försöka att inte ha huvudvärk så länge jag är föräldraledig, lite av en win win situation blir det ju.

Silas o havet

Att tillbringa sina två första månader i livet till sjöss sätter antagligen spår djupare än man kan ana, sugen på mer äventyr har han skyndat på sin egen utveckling och tillväxt, så nu äter han gröt och bröd (ammar gör han nog mest för att han kan), väger 7 kilo, har skaffat sig två tänder, två till på gång, och då vill han antagligen ha kött till frukost. Var ska detta sluta?

Silas sippar espresso

Här är Silas på café Solslätten och dricker sin första espresso, och eftersom det gav mersmak och nu hela familjen är kaffedrickare, så gav vi varandra en espressobryggare i födelsedagspresent, så medan jag sitter på en SQL2008 kurs, så är min fina fru hemma och maler kaffe och skummar mjölk och dricker latte.
Det är väl inte så att jag inte tycker att kursen är roligt* men det skulle vara roligare att vara hemma och vara en lattepappa.

silas_espresso

*man kan inte skriva att man är missnöjd med sitt jobb, då får man sparken, det läser jag om minst en gång i veckan, nu är ju inte jag i den sitsen, jag älskar mitt jobb, även om det är tungt när man kommer hem efter att barnen har gått och lagt sig och åker innan de har gått upp, och frågan man får på helgen är: pappa, varför vill du inte vara med oss längre?

Hemma igen

Så var vi hemma igen, ja nu har vi ju varit det ett tag,  och bloggandet har liksom fått stå tillbaka för arbete och sådant, men nu kör vi igen.
Här är Silas i en liten filmsnutt, han håller på att berätta för mig hur gott livet är att leva.

Hjälp, min fru skickar sms i smyg

Så har jag kommit på henne med att sitta och smyga med mobilen, men det är ingen hemlig älskare som är mottagare av de passionerat skrivna meddelandena, det är hennes kollegor på jobbet, kanske borde det vara jag som var föräldraledig? Jag tror i vilket fall att det börjar bli dags att åka hem nu, till fast uppkoppling, micro, och varmvatten i kranarna.
vad man däremot inte har hemma som man får på havet är färsk fisk till middag, vi drog upp den här rackaren idag och stekte den i smör och serverade med mos och pepparot, mycket god, vi vet dock inte vad det är för något, så det är en fråga vi vill ha svar på, eller kanske inte, den är säkert full med tungmetaller och DDT.

fish
I natt väntar vi oss en kuling, så för att förbereda oss för den har vi letat upp en mycket trång och skyddad vik och dragit 3 linor till träd i land med oss i mitten, känns mycket tryggt, att ankra har alltid en viss mått av oro med sig när det blåser mycket.
För alla er som hade tänkt ge mig presenter på lördag får jag tyvärr meddela att vi inte hinner hem till dess, men lägg dem på trappen eller lämna dem hos våran granne Charlie.

dagen Silas kommer här:

silaspks The Darpes

Kristianopel

Idag har vi en från segling ledig dag, igår seglade vi från Kåseberga till Kristianopel drygt 90 nm, och vi var inte framme förens kl 1830, så idag var alla lite trötta, på bilden leker barnen Ronja och Birk, de gör hopp över helvetesgapet, detta är en del av muren som utgjorde skydd för svensken när det var danskt här, ja nu förstår ni hur långt söderut vi är.

illbatts1

Här kommer en filmsnutt på Silas, jag vill varna känsliga människor, för på slutet kommer det en obehaglig händelse som kan få den mest härdade att vilja titta bort, men fram till dess så är han bara fin o go,

Lev väl  The Darpes

På allmän begäran, Silas Daniel BoPeder Darpe

Vi tänker ju inte på Silas som något nytt, för oss är han ju redan en del av besättningen, men för er som har ett sug efter honom ska jag försöka att lägga in en bild varje inlägg jag gör.
här har han just ätit en sillamacka och fått dagens första nubbe, inte undra på att han är nöjd.silas
Sen vi hörde av oss sist har vi hunnit med att vända skutan åter, men innan vi gjorde det hann vi med att ankra upp en mysig vik och fiska krabbor, träffa lite locals, och känna oss riktigt lediga, jag vet att det låter tossigt för att komma från en som har varit ledig i 5 veckor, men om man som vi har legat inblåst så länge så tar man varje chans att segla när vindarna talar till en, men har låg vi alltså stilla och bara slappade i 2 dagar, fast vindarna var idealiska. Den andra dagens morgon gick jag upp svinigt tidigt och fixade i ordning en flaskpost innehållandes en skattkarta som barnen skulle råka hitta när de började fiska, det var början på en skattjakt som gick över hela ön, och slutade på en liten ö där jag hade gömt en godisskatt och ströt ut guldpengar för en mera effektfull upplevelse, man kunde inte komma ut till ön direkt, tanken var att de skulle se den från ovan och att de skulle klura ut att vi skulle vara tvingade att ta gummibåten runt ön för att ta oss dit.
Allt går som planerat, de hittar flaskposten, och på baksidan har jag skrivit en liten bloddrypande historia om kapten blodtand som sista överlevande på ön har gömt sin skatt, vi sätter igång och letar (ön är ganska så stor), barnen är mycket exalterade, jag med, till slut hittar vi skatten och Eda listar ut att vi måste ta ta jollen för att komma åt den, när vi är på väg tillbaka säger Eda att hon älskar mig och att detta är den bästa dagen i hela livet, då blir jag lite tårögd och alldeles varm i hela kroppen och får gåshud på samma gång, det var lön för mödan att gå upp  i ottan och arrangera detta.
Nu låter ju detta som att barnen måste underhållas hela dagarna med olika aktiviteter för att inte ha tråkigt: icke, en regnig dag där alla sitter instängda på en mycket begränsad yta, är det bara att kasta till dem en låda block och schacklar, så blir det ett seglingsäventyr av det hela, för att efter några timmar sluta med en affär, jag har inte en enda gång under hela semstern hört från dem att de har tråkigt eller inte har något att göra, jag har i sanning begåvats med fantastiskt fina barn, och den tredje verkar ju vara en gladskit han också.

regndagar
När vi är hemma är det jag som sköter tvätten, men på båten har det på något mystiskt vis blivit en av Annas uppgifter, jag trodde det var ok, annars hade hon väl sagt till?
så min fråga är nu, när jag hittar sådan här bilder i kameran är det då hennes sätt att säga till, eller är det en ny spännande modell hon vill att jag ska se? eller är det något på bilden jag missar?
annalangtarhem

Nu ligger vi i Falsterbokanalen och väntar på rätt vindar för att ta oss från Skåne, det är väl inte direkt så att vi inte gillar att vara här, men man känner rätt snabbt om man tycker att det känns som om man är välkommen, eller inte.

falsterboVad man däremot kan säga är att det är vackert här, mycket fin bebyggelse och underbar natur, när vi kom seglandes hit hade vi planerat att stanna här för natten, men då vi skulle gå in kanalen tycker jag att vinden känns rätt för att segla runt hela klabbet och fortsätta till kåseberga, 40 nm längre ner på kusten, så efter ett skeppsråd (där jag får lägga in mitt veto) bestämmer vi oss för att fortsätta, men ju mer vi kommer runt ju mer vrider vinden, för att till slut göra det omöjligt att forsätta, vi får helt enkelt åka till falsterbokanalen från för oss fel håll, och gör natt, fast klockan är faktiskt bara 1600 när vi kommer fram, det är i sanning skönt att segla en snabb båt.

trad

Ännu mera väder

Idag är det den 12:e dagen under semestern vi på grund av vädret inte är förmögna att segla vart vi vill, eller så här är det: blåser det över 12 ms så har vi skeppsråd om huruvida vi ska segla eller inte, och jag förlorar för det mesta. Nu är vi äntligen på Västkusten, eller som Eskil uttrycker det ”pappa nu är vi på riktiga västkusten” och mera exakt så har vi landat i Skärhamn på Tjörn.
Från Simrishamn seglade vi ju givetvis inte hit i ett sträck, utan vi hann med att besöka en internationell flerskrovsträff i Köpenhamn också, där träffade vi 104 likasinnade besättningar, drack öl och tittade på varandras båtar, ett mycket uppskattat inslag var en jollesafari på Köpenhamns kanaler, 50 jollar under hyffsat ordnade förhållanden.

kopenhamnoch som alla båtägare kollade vi på våran nästa båt, TRT 1200, eller Norcat 37 är trevliga snabbseglare för en stor växande familj. Så nu får vi skrapa ihop lite pengar och hitta båt.
Jakten på det äkta genuina sverige har misslyckats, i Simrishamn var det stockholmare som gick omkring i gummistövlar med lera smetat på shortsen så det skulle se ut som om de var i stan för att köpa gödsel till odlingarna i skånelängan, och bara råkade slinka in på det där hippa fiket på gågatan, sanningen var att de hyrde rum i utkanten av stan och hängde på fiket hela dagen. I Torekov var de var såå naturliga så att gå och handlla frukosten efter det obligatoriska havsbadet endast iförda badrock var helt i sin ordning, det sorgliga var att de själva inte såg hur löjliga de såg ut, ungeför som bratsen på Stureplan, eller vänta nu, det är kanske samma människor, de pratade i alla fall inte halländska.
Här i Skärhamn finns det en bryggpromenad med klippor på en sidan och vattnet på andra, gissa vad mina illbattingar gör då? Givetvis tar de den buhusländska graniten i besittning, en familj passerar förbi oss och den 30 åriga dottern utbrister: men herregud dina barn klättrar upp på berget, det är korrekt uppfattat, svarar jag, men det är ju jättehögt, säger hon då, jajjemen, säger jag ganska så stolt, men det är ju jättefarligt säger hon och spänner ögonen i mig, fram till dess tror jag att mina barn är duktiga och kreativa och att hon också tycker det, men då förstår jag att hon tycker att jag är den sämsta pappan på jorden, jag rycker på axlarna åt henne, och ropar jättehögt till Eda o Eskil att de är jätteduktiga och att försten till toppen vinner, hela den mycket arga familjen ger mig onda ögat och går.
bohuslan

Mycket väder

Vi är väl inte direkt inblåsta, men vi har valt att ligga i Simmrishamn några dagar nu, för det har varit mycket väder, och det har blåst rakt emot oss.
men om 6 timmar drar vi vidare till Köpenhamn, där är det, har vi blivit uppmärksammade på, en flerskrovsträff: IMM 2009, därav den stora ansamlingen av flerskrov i hamnen, på bilden ligger det 3 generationer Farrier i rad: framför den mycket intressanta katamaranen ligger det en Ostaca 31, sen våran F9, sen den mycket fina F33:an
3 generationer Farrier, och en riktigt udda katamaranDen har vi blivit lovade första tjing på när de ska sälja den, hoppas det blir snart, eller kanske är det bra om det dröjer lite för den har ingen akterruff, så det kanske blir lite trångt nu när vi är fem i familjen.

kör så det ryker

Eskil sommardansar

Att man kan vara så glad att man sätter igång och spontandansar är förbehållet barn (och äldre herrar, lite semesterfulla på en camping på Öland) , och även om det rycker i ens egna lemmar till och från så är det ju ingenting att komma med när man ser Eskil gå loss på stranden.

Jag brukar säga till Eskil att: jag ska lära dig allt jag kan, men efter bara fyra år i livet är han numera min mentor, vad gäller dans dårå.

Vi har tagit oss ner till Byxelkrok, barnen höll på att skratta ihjäl sig när det hörde namnet, och nog kan man skratta alltid, det här är helvetet på jorden. En i och för sig trevlig hamn, men alllt som är uppbygt kring den här hålan är kommersialismen som visar sitt rätta ansikte, med 200 små affärer som säljer skit ingen vill ha till priser vi egentligen tycker är för dyra, men eftersom det är det vi gör nuförtiden: åker på semester och shoppar, så får vi väl vad vi förtjänar? samma känsla fick jag vi Lummelundagrottan. Så nu går jakten vidare på det genuina äkta Sverige, vi önskar oss själva lycka till, i morgon åker vi till Kalmar och handlar (riktiga saker som hemorrojdsalva och linor till tredje revet) och tittar på ringmuren, och lyssnar på nya dialekter.

Mvh The Dancing Darpes

Silas Darpe

Nu vet ju ni som har följt denna blogg ett tag att jag har en högst duglig fru, men nu har hon nog överträffat sig själv, hon har nämligen fött mig en alldeles perfekt mysig gosig liten fin son:

silas-darpe
Att det går undan när det är dags för oss att föda hade vi i bakhuvudet denna gång, ändå blev det så att från det vi skrev in oss tills dess att Silas kom passerar det hela 2 minuter, de sista 10 stegen till sängen håller barnmorskan ett stadigt tag mellan benen på min fru och håller tillbaka en ivrig liten krabat  (3820 gram, och 52 cm), så en sista ansträngning upp i sängen, sen kommer han. Barnmorskan räknar tår och kör sin procedur, Silas blir givetvis mycket arg och skriker så glaset skakar, då blir han lagd på vid Annas bröst och mår genast mycket bättre, Sedan händer det något helt fantastiskt, han öppnar ögonen och kikar runt lite ungefär som för att se vart maten finns, sen bajsar han, klämmer lite till och kissar, sen börjar han att amma, killen är 3 minuter gammal, och min son.

V 38

Nu är Anna i v 38, och större än önskat, så detta är en igångsättningsmetod!

v38

ja inte vet jag, men nu har hon fått Aspen miljöbensin och hörselskydd i alla fall.

Linbanan, första testet

Här kommer Eda susandes i första testet av linbanan, den går från kojan vi håller på och bygger, fallhöjden är c:a 3 meter och längden 20 meter, och farten kommer vi att trimma in med slacket på vajern, just nu går det lite för sakta.
När man står uppe i kojan ser man att det skulle fungera att ha en linbana ut till tallen vid vägen, det skulle bli en fallhöjd på 5 meter och en linaban på 45 meter, men vi måste vänja Anna med denna först.

Vilodagen

Om jag helgar vilodagen och inte dricker whisky och röker cigarr varje dag, då  kommer lagret att räcka hela sommaren, fast om nr 3 kommer som planerat så kommer ju barnbidraget lagom för en låda Macanudos i augusti, undra om man inte får lite flerbarnstillägg när man har 3 också, eller är det med 4 barn? det måste jag kolla upp, jag lär ju inte kunna lura Anna med magtricket en gång till. Så hur gör man då?

cigarr

Äntligen semester, och lite lugn och ro

Måndag, första dagen på en lång skön ledighet: vaknar 0440, helskotta vad sent, men om jag skyndar mig hinner jag med 0510 tåget, i duschen kommer jag på att är ledig och slappnar av lite, kostar på mig en extra minut i rinnande vatten.
väl ur duschen är jag pigg som en lärka, så det är bara att starta dagen, börjar packa bilen med verktyg och alla tampar segel och sådant som behövs för att få i ordning båten, för i dag ska hon sjösättas, pysslar med det i någon timme, sätter mig och surfar för att jämföra priser på träolja till båtklubben, 0630 går jag och väcker Eda så jag slipper äta frukost ensam. Lagom tills vi är klara har resten av familjen vaknat och jag beger mig till hamnen för att sjösätta, när allt är klart har det börja blåsa rätt hårt, så jag ringer ner resten av ligan för assistans, vid 0900 är båten i sjön och ligger förtöjd för påmastning, Anna och barnen beger sig till badet

dscn4517

Äntligen på gång.

Dåligt samvete?

dscn4484

Ja här sitter jag och surfar lite och kikar ut på min dugliga fru som klipper gräsmattan, det är för mig ett styvt jobb på drygt två timmar, och för Anna som är gravid i v 36 lär det ju ta 3 timmar, minst, men så länge ska jag inte sitta och titta på henne, för snart ska jag iväg på möte i båtklubben, men innan det borde jag fixa lite på båten, men jag orkar inte, och det ger mig faktiskt lite dåligt samvete (fast bara lite, och nu är det över). Och nu är det bara 2 dagar kvar tills det är semester, så man på allva kan börja ta det lugnt, dricka whisky och röka cigarr varje dag.

Ingenting

Ingenting, absolut ingenting, det är svaret på förra inlägget, det finns absolut ingenting man inte skulle göra för sina barn.

Hjälp, mitt barn har ätstörningar

I går åkte vi på restaurang (Anna är på utbildning med jobbet och lämnade oss ensamma utan färdig mat i lådor att värma), menyn för barn är den sen 30 tillbaka standardiserade pannkakor/spagetti och köttfärsås/köttbullar menyn, när jag läser upp den för barnen ser jag besvikelsen bli total, men efter att ha studerat menyn i detalj ser jag en liten *, den säger med 6 punkter stora bokstäver att alla rätter går att få i barnstorlek till halva priset, men vad bra tänker jag och börjar läsa upp hela menyn, Eskil blir eld och lågor när han får höra om Woken med rotfrukter, ”pappa är det palsternackor i då?” varför en kille nyss fyllda 4 år vet att palsternackor ingår i begreppet rotfrukter vet jag inte, och samtidigt som man blir lite stolt över det, blir jag också lite rädd, Eskil är nämligen sjukligt intresserad av mat, nu pratar vi om killen som vaknar kl 0700 och det första som kommer över hans läppar är: kan vi grilla lax idag? Han kommer antagligen att bli grymt tjock eller kock, eller både och.

imag00242Här har vi fått maten och ätit ett tag, Eda tog pannkakor, ett säkert val, enligt, man vet vad man får principen, hon tar hellre något tråkigt än att riskera att bli besviken. Eskils beställning missuppfattade de givetvis och kom med en tallrik med spagetti och köttfärsås, jag frågade honom om det var ok? annars så skulle vi byta, men svensk som han är har han redan lärt sig att (och här finns det ju ingen annan att skylla på, men nu har han bytt dagis) svälja förtretet och gå vidare, men endast en tugga in på pastan så börjar han snegla på min getostfyllda färsbiff med stekt potatis och brockoli, och med de där stora blå ögonen bedjandes mot en måste man vara en Fritzl för att kunna säga nej, innan han är nöjd ligger hälften av potatisen en stadig bit av biffen och all brockoli på hans nya tallrik, han äter även upp all pasta på sin egen, så där rök min chans till att bli mätt, men vad gör man inte för sina barn?

Gammelmedia

VinylStereon köptes för 22 år sedan, och det måste väl ändå räknas som gammelmedia, och på den tiden fick man vad man betalade för, så den fungerar fortfarande alldeles utmärkt.
Anledningen till att jag satte upp stereon igen var att jag tänkte: nu djävlar får det vara nog, IPRED, FRA, Telekompaket, och en hel Riksdag som har kommit så långt från befolkningen de är till för att tjäna, att de inte längre förstår vad som är viktigt för oss medborgare (att skydda oss). Det känns som historien med osviklig precision upprepar sig. Tillbaka till ämnet, jag tänkte alltså gå tillbaka till gammelmedia helt, analog radio, vinylt för musiken, handskrivna brev, osv.
Lite sådär gubbigt ”det var bättre förr” stuket, så lite rebellisk i sinnet packade jag upp Prippsbackarna (bara det) med skivor och tänker att jag gör en manuel random, blundar och tar en skiva på måfå, det blir ”Power Ballads”. Kul, flickvännen jag fick den av spelade alltid den när vi vänslades i sänghalmen, så man kanske får några sjyssta flashbacks? Visst kommer jag ihåg, men kanske inte det jag vill, det jag kommer ihåg är hur hon alltid blundade liksom tittade bort, och då slår den hårda och mycket bittra sanningen mig: hon låg ju för sjutton och tänkte att hon hade Jon Bon Jovi på besök, så att säga. Nu är ju inte hon något att sörja, men det faktum att hon och min för den tiden gode vän fiffilurade med varandra, har lämnat en liten fadd smak i munnen. Men jag är inte den som sitter och är bitter och kommer ihåg, det är ju faktiskt 17 år 5 mån och 3 dagar sen.

På allmän begäran

Här kommer på begäran en video med Eskil som rumsterar i köket, i detta fall har han inte riktigt bestämt sig för om vi ska ha sallad eller inte, en bit in i filmen skär sig Eskil, det har vi dock varit tvungna att redigera bort, det för att vi känner att för mycket sådant skulle skada Internets oskuldsfulla natur, men håll tillgodo.

Feber

Dialog mellan mig och Karin På vårdcentralen fredag eftermiddag i feberyra:

Hej jag heter Daniel jag sa träffa David 1315.
Var det Dan?
Nej Daniel.
Han heter Dan.
Nej det gör han inte.
Men doktorn du ska till heter Dan.
Nu lyssnar du inte på mig, jag ska inte träffa Dan, jag ska till David (jag har hög feber, det måste kunna ursäktas med det?).
Vi har faktiskt ingen som heter David här.
( 30 sekunder senare) Jaha ursäkta, det var min fru som ringde hit, hon måste ha hört fel namn

Nu är Karin (som kanske heter något annat, jag kommer helt enkelt inte ihåg vad hon hette, men hon såg ut som en trevlig Karin) en luttrad kvinna och har träffat värre fall än mig, så vi kan skratta åt det hela.
Givetvis var det ju jag som hade hört fel namn, feber och allt, men om man är kapten av guds nåde, blir det svårt att erkänna småttigheter, det spar jag tills vi så att säga står på grund.

Daniel ”skägget” Darpe

1 rätt, 13 fel

Man skulle kunna tror att bilden är arrangerad, men icke, den bistra sanningen är att jag helt har tagit över familjens skohylla och en ansenlig del av golvet också, och för att vara totalt ointresserad av kläder är det lite märkligt att just skorna har fångat mitt gillande. Så egentligen är det ju inte fel, det är som det är helt enkelt, vad som däremot är 1 rätt (nej det är inte basebollträt) är att den gamla värmaren har åkt ur båten och den nya har åkt in, så snart sitter vi och äter frukost i kalsongerna som Eskil uttryckte det, måste sjösätta båten också annars blir det torrsegling.

skofetichism

Lycka

Jag kan ärligt säga att i hela mitt liv har jag bara upplevt riktig lycka ett fåtal gånger, den första gången får ni gissa själva. Det är ju med säkerhet också så att det är olika saker som man går igång på under olika skeden i livet, och vad som fick mig att bli så glad och nästan lite gråtmild senast jag var lycklig var min dotters kalas, fint väder, alla barn (utom han som aldrig får komma) kom, barnen leker, Eda far runt och ser också hon lycklig ut.
Lyckan kan också bero på att jag lyckades prata inför en grupp människor, något jag har mycket svårt för, och nu tänker ni kanske: hur svårt kan det vara att prata inför 14 illbattingar på ett kalas? men det ska jag säga, ärligare publik får man leta efter, är det inte intressant så struntar de fullständigt i vad man säger och helt sonika går därifrån, inte som vuxna som kan nicka lite medlidsamt, men man ser att de innerst inne bara vill hem till tetravinet och senaste dockhussåpan. Men här har jag alltså fått deras uppmärksamhet, det var lite prat på dem tills jag sa att det låg en piratkapten död och begravd under stenen jag stod vid, då fick jag deras fulla uppmärksamhet, nu är de ju inte dummare än att de direkt förstod att det var skattjakt på gång, och att när man hittar skatten är det som att tuggummituggandes stå och fiska gottepåsar i ett milt godisregn.kalas

Stenen är föresten en riktig grav, därunder ligger Karl den XII:s häst han hade när han red upp från Bender, det är inte Brandklipparen, som bekant ligger begravd ute på Ängsö, utan här fick man ta vad som fanns till hands, det är väl därför graven inte har den där kungliga auran kring sig.

Pestopasta till lunch

dscn4277Så var vi igång med båten, här kommer resten av ligan ner med lunch till den hårdast arbetande kaptenen i universum (Solo undantagen), nu låter det kanske i era öron som skryt, men betänk då detta, nr 3 beräknas komma 21 juni, den 24:e seglar vi iväg på semester, innan dess ska båten vårrustas, värmare monteras (den vart försenad, eftersom jag satte in ett batteribanksövervakningsinstrument först), båten sjösättas, riggas och packas så att vi är redo för avfärd.
Hemma ska det läggas nytt tak i form av shingel, puttsen har släppt på ena sidan av huset, så det ska repareras, vidare vill barnen ha en trädkoja 4 meter upp i en tall med linbana på 20 meter, där funderar jag på att säga nej faktiskt (fast det är bara har jag skriver det, i verkligheten så kommer det att bli precis så), sist jag sa nej, så vart det liksom inte de, och så har vi snart 3!

kör hårt

Nu är våren här

Hos oss inträder våren när pannan stängs av, och det brukar normalt inträffa när det inte är så stora skillnader mellan dag och natt, och barnen frivilligt går upp från sängarna, men igår stängdes den av när det första undantaget inträffade: det var varmare ute än inne redan tidigt på morgonen. Risken med detta är att det kan bli bakslag och komma kalla kvällar, men har den stängts av så har den.

kör så det ryker, det gör jag (men som sagt, inte med prästen)